Jon Brunberg

Förord till Tolerera - om tolerans och intolerans ur ett psykologiskt perspektiv. För Forum för levande historia 2012.

Texten var ett förord till antologin Tolerera - om tolerans och intolerans ur ett psykologiskt perspektiv som producerades 2012 av Forum för levande historia för utställningen PK - en utställning om intolerans. Boken är utgiven på Jon Brunberg förlag 

Förord

Den här antologin handlar om intoleransens och toleransens psykologiska dimension, så som den framträder och utvecklas i reella eller föreställda relationer och möten mellan människor och grupper av människor. Denna populärpsykologiska skrift riktar sig till lärare inom gymnasieskolan men kan självfallet läsas av alla som vill lära sig mer om toleransens och intoleransens psykologi, som vill få tips på hur man kan inleda ett förändringsarbete i en mer tolerant riktning eller som behöver argument och inspiration i sitt arbete mot intolerans.

Tre mycket erfarna personer med psykologin som verksamhetsfält ─ psykoanalytikern Tomas Böhm och psykologerna Liria Ortiz och Fred Saboonchi ─ har skrivit varsitt kapitel för antologin. Här ger de sin syn på hur tolerans och intolerans kan förstås ur ett psykologiskt perspektiv och presenterar metoder ─ eller ”mentala verktygslådor” ─ som individer och grupper kan använda sig av för att öka sin egen tolerans mot andra och för att motverka intolerans hos sig själva och i sin omgivning.

Essäerna innehåller både praktiska verktyg och övningar som kan användas av läsaren i dennes vardag, såväl som redogörelser för hur våra känslor, tankar och upplevelser påverkas av våra relationer till andra. Här förklaras till exempel hur och varför fördomar och intolerans uppstår och hur man kan bli medveten om sina beteenden mot andra.

Jag har medvetet valt att bjuda in tre författare som utgår ifrån olika skolor inom psykologin. Deras respektive texter skiljer sig från varandra, både när det gäller stil och innehåll, samtidigt som de begrepp, teorier och resonemang som de presenterar griper in i, argumenterar med och förstärker varandra. Tillsammans ger de en mångfacetterad bild av toleransens och intoleransens psykologi. De tre kapitlen är löst ordnade från ett mer teoretiskt perspektiv till ett mer praktiskt, men kan också läsas i valfri ordning.

Fred Saboonchi, som forskar i psykologi och framför allt om personlighets- och hälsopsykologi, inleder boken med kapitlet Den skapande människans tolerans. Där beskriver han hur vi, som skapande människor, aktivt kan ta steg för att förändra våra gemensamma livsutrymmen (medvärlden), våra kategoriseringar av andra människor och våra föreställningar om framtiden.

Tomas Böhm, som är psykoanalytiker och har skrivit flera böcker om fundamentalism och främlingsfientlighet, fokuserar i sitt kapitel Nyfikenheten kan besegra rädslan på motståndsstrategier mot intolerans och främlingsfientlighet med utgångspunkt från deras psykologiska mekanismer. Här tar han bland annat upp begrepp som fördomar, ortodoxi, fundamentalism och ”det perversa systemet”.

Liria Ortiz, som arbetar med kognitiv beteendeterapi som inriktning, fokuserar i det avslutande kapitlet Ett självhjälpsprogram för att kunna bli mer tolerant på hur vi kommunicerar med varandra och våra beteenden inför andra. Hon presenterar verktyg och metoder samt ett självhjälpsprogram, som kan hjälpa läsaren att bli medveten om, hantera och förändra sina fördomar och sin intolerans.

Antologin ges ut som en del av konstprojektet Tolerera, som jag producerat på uppdrag av myndigheten Forum för levande historia, för samlingsutställningen P.K. ─ en utställning om intolerans, som öppnade den 15 september 2011. Utställningen innehåller flera konstverk och -installationer som har skapats med avstamp från rapporten Den mångtydiga intoleransen, som utgår från en studie av gymnasieelevers attityder till utsatta grupper i samhället, som myndigheten presenterade 2010. Övriga medverkande konstnärer är Elisabeth Ohlson Wallin och Andrea Hvistendahl.

Förutom antologin omfattar Tolerera också ett videoverk och ett webbverk. I videoverket berättar Tomas Böhm, Liria Ortiz och Fred Saboonchi mer kortfattat om de teorier och praktiker som du kan läsa om i den här boken. Det används i de workshops som Forum för levande historia genomför i utställningen för gymnasieelever och -lärare. Webbverket består av ett test där du kan mäta om du är så tolerant, eller intolerant, som du vill vara. Testet är inte vetenskapligt utan fungerar som en berättelse som ska väcka intresse om frågor som rör tolerans och intolerans. Böhm, Ortiz och Saboonchi har inte medverkat i utformandet av webbverket.

Det har varit min ambition att särskilt lyfta fram toleransen i den här antologin. Begreppet är både omstritt och mångtydigt och det är kanske därför på sin plats att jag förklarar hur jag ser på det. Jag har låtit mig inspireras av flera olika författare och teoretiker men kanske framför allt av Anders Hansson, som försöker definiera begreppet på moralfilosofiska grunder i sin bok En teori om tolerans (Bokbox förlag, 2008). Hansson skriver: ”Tolerans innebär i praktiken att man underlåter att hindra eller reglera andras handlingar, beteenden, åsikter, uppfattningar etc. /.../ Det man underlåter att reglera måste också, enligt den tolerantes uppfattning, vara omoraliskt. Åtminstone måste han ogilla det eller finna det osmakligt.”

Tolerans kan med andra ord förstås som ett relationellt begrepp som handlar om hur vi beter oss mot andra människor och grupper av människor och speciellt mot dem vars värderingar, kultur eller åsikter vi av någon anledning ogillar. Att vara tolerant är, enligt den här uppfattningen, inte bara att acceptera att andra människor kan vara olika en själv utan också att man kan lämna utrymme för dessa ”annorlunda” människor att uttrycka sig fritt och leva sina liv, inom vissa gränser. Dessutom måste vi lämna utrymme på ett sätt som de ”andra” kan godta.

Jag vill avslutningsvis hävda att en ökad tolerans människor emellan är något som är både möjligt och nödvändigt. Tolerans är, som jag ser det, både en naturlig del av mötet mellan människor som vi instinktivt använder oss av i vår vardag och en förutsättning för att kunna närma sig andra med nyfikenhet. Men tolerans är också, på en mer övergripande nivå, något omistligt för ett samhälle som vill förespråka och värna demokratiska värderingar, fredlig samexistens och mänskliga rättigheter. Kanske är vi människor i dag i behov av en fördjupad och breddad tolerans i praktiken, för att kunna motverka det förtryck, lidande och de konflikter som en ökad intolerans verkar leda oss till, men också för att kunna fördjupa demokratin och förmänskliga människan ytterligare. Det är i alla fall min förhoppning att denna lilla bok, på sitt sätt, kan göra något för att bidra till detta.

Jag vill till sist rikta ett särskilt tack till Tomas Böhm, Liria Ortiz och Fred Saboonchi för deras enastående arbete med att närma sig och förklara de komplexa frågeställningar som den här boken rymmer.

Jon Brunberg, Stockholm, februari 2012